Hej! Jag har inte kunnat bloggg på ett tag, på grund av lite problem, som både håller till ämnet, och inte. Men inte om det ska ju det här inlägget handla om att vara et6t andrahandsval, vilket ofta är riktigt jobbigt. Själv är jag ofta ett andrahands val, eftersom jag är lite av en killtjej, alltså jag hart väldigt lätt att förstå mej på killarna, o hänger gärna med dem, fast att jag också är en tjej som sminkar mej, går på stan me tjejkompisar (är jag är ett andrahandsval, eller värre..).Jag har nästan hela mitt liv vart ett andrahandsval, men märkte det förstt i fyran då jag direkt lämnade de jag var med eftersom jag visste att det pratade skit om mej, vilket de gjort länge. När jag lämnade dem så vart jag själv eftersom jag var rädd för att vara med killarna, då de var med de som var 2 år äldre, mennär vi bara var i klassen så var jag nästan alltid med killarna, även när jag heldre ville va med tjejerna så visste jag att de hatade mej så jag ignorerade det, och jag tror det är pågrund av att jag för tjejerna var ett andrahandsval blev så bra kompsi med killarna och kan förstå dem så bra. 

Ibland kan jag tänka påd et från den positiva sidan och tänka att jag är bättre än de här människorna som inte acceptarar att jag är jag, som skämtar om racism och homosexuallitet, som hatar alla killar i klassen osv. Av någon andledning, är det jag mest längtar till o vill ha, är att ha en bästa killkopis, som är bög. Själv tycker jag det skulle vara skitkul. Men nu så går jag heeelt ut ur ämnet, så låt oss gå tillbaka till att vara ett andrahandsval, och rubriken. Att vara ett andrahandsval, har jag tur som är det? Vissa kanske undrar, eftersom rubriken låter väldigt osannolik, men et är faktiskt  så att vissa stunder känner jag bara att jag vill kunna ha någon som inte bryr sej om mej, o tar mej som ett andrahandsval att bråka me, då jag är arg o behöver det. JDet där kanske låter gfanska dramatiskt, emn det jag tänker är att, när du är ett andrahandsval VET du, att du är SÅÅÅÅ mycket bättre än dem, eftersom dem inte klarar att ha en så underbar person med dem speglar det bara deras personlighet o vilka dem är, inte du.

Vissa av er som läser detta kanske mår jättedåliogt av att vara ett andrahandsval, och gör du det så tycker jag att du ska sluta vara med de här personerna och om det behövs, PRATA MED NÅGON!

Jag har sedan fyran hållt det hemligt för mina föräldrar att jag inte har några riktiga kompisar eftersom jag är rädd att de ska tycka att jag är misslyckad, så jag gick till skolsköterskan istället, och hpn hjälpte mej med problemet, ish.. Men poängen är att du kan prata med vem som hälst, jag har hållt detta en hemlighet fr mina föräldrar i år, vilket jag ska fortsätta med. Jag håller nästan allt jag gör hemligt för mina föräldrar, den här bloggen, mitt liv osv. Men jag mår inte dåligt över det, de enda som ska göra det är mina föräldrar eftersom det finns andledningar till att jag inte berättar för dem, som t.ex. att mamma inyte kan hålla saker hemligt, för en gång sa jag en sak till henne, sen åkte vi till mammas kompis en halvtimme senare, o då kommer mammas kopis fram till mej o säger att hon vet.. o sen så dommer de mej, tror att jag är missbildad så fort jag inte får bra betyg, omdömen osv i skolan..

XOXO Adela